Olsson Närområdesstudier och utomhuspedagogik i samhällskunskapsundervisningen

På vilka sätt kan lokalsamhället användas för årskurs fyra till sex?
1. Auflage 2022
ISBN: 978-91-8057-937-7
Verlag: BoD - Books on Demand
Format: EPUB
Kopierschutz: 6 - ePub Watermark

E-Book, Swedish, 76 Seiten

Boken handlar om hur vi i skolan kan använda närområdet, utomhuspedagogiken och lokalsamhället för att skapa variation i vår undervisning. Boken presenterar resultatet av en undersökning som ger många intressanta infallsvinklar på hur lärare med framgång kan övervinna hindren att komma ut ur klassrummen. En av slutsatserna i boken är att denna variation av undervisningens former gör stor nytta för de flesta elever. I den bästa av världar ska vi lärare ge våra elever både kunskaper och minnen för livet. Om vi alla kan hitta ett nytt sätt att undervisa så har denna boken uppfyllt sitt syfte.

Fredrik Olsson är en nybliven lärare med många erfarenheter i bagaget. Detta är hans första bok, men säkerligen inte den sista. Han arbetar just nu som lärare på mellanstadiet i Henån på Sveriges västkust. I hans CV under utbildning finns allt från språkstudier, journalistik, säkerhatsutbildning för offshore och en lärarexamen. Han har erfarenhet av olika branscher under sitt arbetsliv, till exempel lantbrevbäring, städning, tunnbrödsbagare, egen företagare, försäljare och nu grundskollärare. Fredrik brinner för elevers livslånga lärare. Han vill göra skolan till en plats där vi kan nå fram till alla elevers lärande. Jag vill i denna bok skänka uppskattning till mina tidigare lärare och tränare för att ni bidragit till min intellektuella utveckling. Ett särskild hälsning till mina barn och alla som stått mig nära under livets olika skiften. Tack!

Autoren/Hrsg.

Olsson, Fredrik

Leseproben

1.1 Bakgrund
I läroplanen (2018), Lgr 11, står att ”undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.” (s. 6) Skolan har också ett uppdrag att förmedla grundläggande värden och att förbereda eleverna för att både leva och verka i samhället. Målet ska nås genom en balanserad och varierad undervisning, både vad gäller innehåll och arbetsformer. Lgr 11 betonar också under rubriken skolan och omvärlden att läraren ska låta eleverna prova olika arbetsformer och arbetssätt. Den understryker vikten av ”samverkan med arbetslivet och närsamhället…” (s.15) för att få en hög kvalitet på sin utbildning. Vidare beskriver Lgr 11 att ett av skolans mål är att eleverna ”har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-, och kulturliv…” (s.15) och att ”eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer” (s.14) för att detta kan berika elevernas lärmiljö och utveckla viktiga kontakter för framtiden (Skolverket, 2018, ss. 6-8, 14-15). Ingrid Sanderoth, filosofie doktor i pedagogik och f.d. universitetslektor, Margit Werner, filosofie doktor och tidigare universitetslektor i naturgeografi & Sten Båth, filosofie doktor i pedagogik och f.d. universitetslektor, alla vid Göteborgs universitet (2015), inleder sin bok om närområdesstudier med att referera till lärarstudenters upplevelser av dessa; ”effekten av inlärning blir större när man stimulerar så många sinnen som möjligt.” (s.9) Författarna definierar närområdet enligt följande: ”Med närområdet avser vi det fysiska området i en skolas närhet, som sträcker sig över skolgården ända ut till kommungränsen.” (s.16) Sanderoth med flera skriver också att närområdesstudier inte är något nytt för skolan utan att begrepp som närområde, lokalsamhälle, närmiljö och hembygd funnits i många läro- och kursplaner de senaste hundra åren (Sanderoth, Werner, & Båth, 2015, ss. 9, 16, 21). 1.2 Definitioner av begrepp
De viktigaste begreppen i studien behöver definieras. Nationalencyklopedin (NE) (2021) definierar närområde som ett ”område på kort avstånd (från ngt) ofta kring viss bebyggelse e.d.”. De definierar utomhuspedagogik som ”pedagogik som utgår från platsens betydelse för lärandet”. NE förklarar: Termen introducerades under tidigt 1990-tal och kopplas till en pragmatisk reformpedagogisk bildningstradition som ser kunskap som aktivitet. Den bygger på en växelverkan mellan autentiska upplevelser och textbaserat lärande. Praktiskt utövas den i form av tolkning, vägledning och reflektion i natur- och kulturlandskap, där eleven vistas större delen av undervisningstiden. Undervisningssituationen kan förläggas i både urbana och rurala miljöer, och genom att lärandet förutom utevistelse även förutsätter mer rörelse framhålls ofta de positiva effekterna för elevernas hälsa. (Nationalencyklopedin, 2021) 1.3 Läroplanen och kursplanen
I läroplanen (2018), Lgr 11, står det i kursplanen för samhällskunskap att ”kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld” (s.224) och att ”utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer.” (s.224) Eleverna ska också ”utveckla förtrogenhet…med demokratiska processer och arbetssätt…utifrån personliga erfarenheter…” (s.224) och ”analysera och kritiskt granska lokala…samhällsfrågor ur olika perspektiv” (Skolverket, 2018, ss. 224-225). I det centrala innehållet av kursplanen i SO-ämnena syns närområdet väldigt tydligt i årskurserna ett till tre på olika områden exempelvis genom: …normer och regler i elevens livsmiljö, hemortens historia, kristendomens roll…på hemorten, religioner och platser för religionsutövning i närområdet, yrken och verksamheter i närområdet, miljöfrågor utifrån elevens vardag och mentala…och fysiska kartor över…närområdet. (Skolverket, 2018, ss. 225226) När vi sedan kommer till årskurserna fyra till sex i samhällskunskap, finns närområdet inte lika tydligt utskrivet men dyker ändå upp i områden som rör ekonomi och politik igenom ämnen som: …det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner…använder skattepengarna till, vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas, det lokala beslutsfattandet till exempel i elevråd och föreningar. (Skolverket, 2018, s. 227) I kunskapskraven för SO-ämnena i årskurs tre står det, att ”eleven anger några viktiga samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet” (s. 229) och ”eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö…” (s. 229) Det står vidare, att de kan ”undersöka hemortens historia…” (s. 230) och att eleven ska beskriva ”några platser för religionsutövning och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet” (Skolverket, 2018, ss. 229-230). I kunskapskraven för årskurs sex står det att eleven har ”kunskaper om olika samhällsstrukturer” (s. 230) och att de ska undersöka hur ”sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska, och politiska strukturer i samhället är uppbyggda.” (s. 230) Eleverna ska också kunna ”undersöka elevnära samhällsfrågor” (s. 230) och ha kunskaper kring ”hur demokratiska beslutsprocesser fungerar” (s. 230) samt kunna resonera kring dem (Skolverket, 2018, s. 230). Andra områden i samhällskunskap som tillhör närområdet kan vara kommunalval, det lokala näringslivet, kyrkoval, lokala samhällsfunktioner, hur elever kan påverka det lokala beslutsfattandet och privatekonomi, (min anm.). 1.4 Samhällskunskapsämnets didaktik
Ingegerd Ekendahl, universitetsadjunkt vid Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik, Lars Nohagen, universitetsadjunkt vid centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik & Johan Sandahl, doktor i ämnesdidaktik vid Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik och gymnasielärare vid Globala gymnasiet, alla vid Stockholms universitet (2015) skriver att teori och praktik bör integreras i ämnet samhällskunskap och att redan under teorin ta in den praktiska delen genom exempelvis filmad undervisning eller verkliga fallbeskrivningar. De beskriver fem principer om undervisning som funnits med sedan 1960-talet och som ofta förkortas ”MAKIS” (s.19): Motivation, väcka elevernas lust att lära på olika sätt; Aktivitet, elever lär sig bäst vid aktivitet; Konkretion, gör undervisningen konkret; Individualisering, anpassa undervisningen till varje elev; Samarbete, stärker lärandet. Ekendahl, Nohagen & Sandahl betonar också de många olika aspekterna i ämnet samhällskunskap genom att ämnet består av; statsvetenskap när vi studerar politik, sociologi vid studier av mänskliga relationer, nationalekonomi vad gäller ekonomin, kulturgeografi när vi studerar samhällens geografiska utveckling och historia då vi ser hur allt utvecklats över tid. De förklarar grundskolans koncentriska modell vid undervisning av samhällskunskap. Först börjar undervisningen nära elevernas vardag för att sedan stegvis närma sig Sverige och världen. Vidare skriver de om ”casemetoden” (s. 133), som ett interaktivt arbetssätt där verkligheten tas in i undervisningen och sedan kopplas till begrepp och teorier. Avslutningsvis betonar de att samhällskunskapen har ett medborgaruppdrag, men att forskningen ofta har en pessimistisk syn på skolans möjligheter att påverka eleverna i demokratisk riktning (Ekendahl, Nohagen, & Sandahl, 2015, ss. 9, 19-20, 43, 45, 92, 133, 175). Torbjörn Lindmark (2013), studierektor och universitetslektor vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet, skriver i sin doktorsavhandling att många samhällskunskapslärare ser fler och delvis andra ämnen än Ekendahl, Nohagen & Sandahl som delar i samhällskunskapsämnet. Han beskriver den enkätundersökning som han genomförde med svar från 60 gymnasielärare i...