Priks Hur påverkar polis och övervakningskameror brottslighet?

1. Auflage 2024
ISBN: 978-91-89754-43-0
Verlag: SNS Förlag
Format: EPUB
Kopierschutz: 6 - ePub Watermark

E-Book, Swedish, 72 Seiten

Brottslighet är ett stort samhällsproblem och frågan om hur den ska motverkas på bästa sätt är högst aktuell. Under de senaste åren har det satsats mycket på riktade polisinsatser och övervakningskameror. Men eftersom samhället tenderar att sätta in mer polis eller installera kameror just där brottsligheten är hög är det svårt att avgöra om dessa åtgärder faktiskt minskar brottsligheten. Nationalekonomen Mikael Priks ger i denna rapport en överblick av forskningen om orsakssamband mellan polisinsatser och brottslighet samt mellan övervakningskameror och brottslighet. Han går igenom forskning utförd både i Sverige och utomlands och undersöker huruvida insatserna har varit samhällsekonomiskt motiverade.

Mikael Priks är professor i nationalekonomi vid Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.

Autoren/Hrsg.

Priks, Mikael

Leseproben

1. Inledning
Det pågår en intensiv debatt kring brottsligheten och hur den kan minskas både i Sverige och internationellt. Enligt Demoskops mätning i augusti 2022 var exempelvis lag och ordning den viktigaste frågan för väljarna och den var därför central i partiernas valkampanjer (Demoskop, 2022). Det har lett till stort intresse bland forskare att utreda frågor som rör polis, övervakning och brottslighet. Brottsförebyggande rådet (Brå) har exempelvis nyligen gett ut en översiktsstudie där man summerar polisforskning som gjorts inom området under tidsperioden 2010 till 2017. Hela 179 studier kring ämnen som polisiära metoder och arbetssätt, arbetsmiljö och hälsa samt polisiär våldsanvändning ingår i studien (Brå, 2018). Den kanske viktigaste frågan är om och i så fall i vilken utsträckning olika typer av polisinsatser minskar brottslighet. Även om det är intuitivt rimligt att mer polis borde minska kriminalitet så är det inte uppenbart hur stora effekterna är. Polisinsatser kan naturligtvis även vara mer effektiva att minska en viss typ av brottslighet än andra och en typ av insatser kan vara mer effektiv än andra mot en viss typ av brottslighet. Effekten av polisens insatser kan dessutom skilja sig beroende på geografiska områden. Det kan heller inte uteslutas att större polisinsatser i vissa sammanhang genererar mer oroligheter. Polisen brukar exempelvis undvika att gå in på fotbollsarenor om det inte är absolut nödvändigt för att inte riskera att förvärra en negativ situation. Det är emellertid mycket svårt att studera hur polisinsatser påverkar kriminalitet och det finns därför inte så många studier med trovärdiga resultat. Anledningen är att samhället tenderar att sätta in mer polis just där det förekommer mycket brottslighet. Det leder till en risk att man observerar en positiv korrelation mellan polis och brottslighet, som inte reflekterar det kausala sambandet (orsakssambandet) mellan variablerna. Det är med andra ord möjligt att fler poliser minskar brottslighet men att det sambandet maskeras av den positiva korrelationen mellan variablerna. En annan metod som blir allt vanligare inom det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet är övervakningskameror. I Sverige är de vanligt förekommande i kollektivtrafiken och polisen använder metoden i allt större utsträckning. Den svenska polisen blev exempelvis under 2022 och 2023 utrustade med kroppskameror, som kan användas för att filma pågående brottslighet (Klint, 2022). Stockholmspolisen har även börjat använda drönare för att övervaka områden och lokalisera och identifiera personer som begår brott (SVT, 2023). Det finns gott om tidiga forskningsstudier kring hur övervakningskameror påverkar olika typer av brottslighet på olika platser. Denna forskning lider emellertid av samma problem som när man studerar effekter av polisinsatser, det vill säga att det är svårt att identifiera kausala effekter. Det installeras normalt sett kameror just där det varit en ökning i brottsligheten. Det innebär att den ökande trenden i brottslighet kan komma att snedvrida resultaten så att det ser ut som att kameror faktiskt ökar brottslighet. Det är även så att kameror ofta används tillsammans med andra insatser, som exempelvis förbättrad belysning och fler ordningsvakter. I dessa fall är det inte möjligt att urskilja effekten av kamerorna. Att mäta orsakssamband
Det bästa sättet att identifiera orsakssamband mellan variabler är att utföra randomiserade experiment, liknande de som används i medicinsk forskning. Man förändrar då polisinsatser inom slumpvist utvalda områden, behandlingsgruppen, och låter andra, oförändrade områden utgöra kontrollgruppen. I medicinska experiment randomiseras relativt många individer till behandlingsgruppen och kontrollgruppen för att säkerställa att individerna i grupperna i genomsnitt är identiska. På samma sätt säkerställer ett flertal interventioner inom polisen att behandlingsgruppen och kontrollgruppen är identiska. Om polisen slumpmässigt ökar polisinsatserna i ett antal områden och låter polisinsatserna i andra områden vara opåverkade ger det följaktligen möjlighet att dra slutsatser kring hur ökade polisinsatser påverkar brottslighet. Randomiserade experiment låter sig sällan göras, men det finns andra metoder att ta till. En sådan metod är naturliga experiment, där omständigheterna liknar ett randomiserat experiment. Vissa områden kan till exempel ha fått ökade polisinsatser (behandlingsgruppen) utan att variationen i polisinsatser haft med brottslighet i området att göra medan andra områden inte har fått förändrade insatser (kontrollgruppen). Genom att jämföra utfallen mellan grupperna före och efter utökningen av polisinsatser kan man finna orsakssambandet mellan polis och brottslighet i en så kallad differences-in-differences-analys. Om det är möjligt att utesluta att polisinsatserna infördes som en följd av tidigare brottslighet är resultaten mycket trovärdiga, åtminstone i miljön som studeras. Ett exempel är om vissa delar av polisen i särskilda geografiska områden går ut i strejk av skäl som inte har med tidigare kriminalitet att göra samtidigt som andra områden är opåverkade av strejken. Det är då möjligt att jämföra förändringarna i kriminalitet i de olika områdena. På detta sätt erhåller man trovärdiga resultat för hur polisinsatser påverkar brottslighet i den här situationen. Metoden säger dock inget om vad mekanismen är (det är en så kallad reducerad form). Genom att utesluta andra samband kan man däremot försöka påvisa en sådan mekanism. En annan metod är att använda så kallade instrumentvariabler. Man utnyttjar då att en variabel, exempelvis polisinsatser, ökar samtidigt som den inte påverkar utfallsvariabeln kriminalitet. Variabeln kan i så fall användas som så kallad exogen (yttre orsakad) variation, det vill säga variation som inte uppstår på grund av en förändring i utfallsvariabeln man vill studera (i det här fallet kriminalitet), för att estimera hur polisinsatser påverkar kriminalitet. Ett exempel på instrument som använts är amerikanska val där polistillsättningen ökades under valår och där det centrala antagandet var att kriminaliteten inte påverkades på andra sätt än genom polisinsatser (Levitt, 1997). Detta möjliggör en analys i två steg. I det första steget estimeras hur valår påverkar antalet poliser och i det andra steget hur det förändrade antal poliser påverkar kriminalitet. Problemet med den här metoden är att det kan vara svårt att finna bra instrumentvariabler som har dessa egenskaper. Syfte
I den första delen av den här rapporten kommer jag att belysa forskning som studerar orsakssambandet mellan polis och brottslighet. Jag börjar med en översikt av internationella studier och övergår sedan till att ge en mer detaljerad bild av den svenska forskningen. I den andra delen av rapporten belyser jag studier som har fokuserat på att identifiera orsakssamband kring övervakningskamerors påverkan på brottslighet. Även här beskriver jag först internationella studier och fokuserar sedan på uppsatser som använder svenska data. Jag kommer att ta upp metodologiska problem i tidiga studier för att visa hur andra studier har hanterat problemen. Resultaten från forskningen kan ge värdefull information kring hur mycket resurser samhället bör satsa på polisinsatser jämfört med andra insatser inom exempelvis rättssystemet. Men även om det kan påvisas att polisövervakning och övervakningskameror avskräcker personer från att begå brott är det inte säkert att dessa former av övervakning är önskvärda eftersom de kan vara förknippade med stora kostnader som dessutom ofta är svåra att beräkna. Samhällets direkta kostnader för ökad övervakning, som exempelvis löner till fler poliser och kostnader för installation av kameror, är inte svåra att få fram. Andra kostnader är mycket svårare att beräkna. Ett exempel på en sådan kostnad är det potentiella intrång i privatlivet som ökad övervakning kan innebära. Polisvisiteringar kan också upplevas som en kostnad, som...