Holmqvist / Omanovic / Urban Organisation av arbetsmarknads- och bostadsintegration

1. Auflage 2020
ISBN: 978-91-88637-51-2
Verlag: SNS Förlag
Format: EPUB
Kopierschutz: 6 - ePub Watermark

E-Book, Swedish, 144 Seiten

Hur har invandrings- och integrationspolitiken sett ut och hur har den påverkat nyanländas situation på bostads- och arbetsmarknaden? Har bostadens placering betydelse för utrikes föddas chanser att få jobb? Och på vilket sätt påverkas integrationsprocesserna av organisationer, med sina praktiker, och migranterna själva? Organisation av arbetsmarknads- och bostadsintegration är en översikt över tidigare forskning om organisation av invandring och integration, utrikes föddas och särskilt nyanländas boende och arbete. Författarna, som representerar tre discipliner, menar att dessa samhällssfärer måste sättas i relation till varandra och att lyckad integration kräver kontinuerlig samverkan mellan staten, kommunerna, näringslivet och individerna.

Emma Holmqvist är fil.dr och forskare i kulturgeografi vid Uppsala universitet.

Autoren/Hrsg.

Holmqvist, Emma

Omanovic, Vedran

Urban, Susanne

Leseproben

Sammanfattning
INTEGRATION PÅ BOSTADSMARKNADEN och arbetsmarknaden hanteras ofta var för sig i forskningen. I denna rapport visar vi dock att integration är en mångfacetterad och ömsesidig process, som inbegriper hela samhället och är ständigt pågående. Vi identifierar de komplexa relationer som finns mellan institutionella och organisatoriska förhållanden, aktörer inom olika integrationsfält och de utrikes födda. Genom att sammankoppla forskning från olika discipliner kan vi presentera nya perspektiv på sambandet mellan utrikes föddas boende och arbete, samt på företags och andra arbetsgivares betydelse för utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden. Vi har särskilt tittat på vilka ömsesidiga samband det finns mellan hur invandring, boende och arbete organiseras, och hur det påverkar utrikes föddas integration i samhället och etablering på arbetsmarknaden. Vi fokuserar också på de utrikes föddas eget aktörskap som vi menar är en viktig aspekt i ömsesidiga integrationsprocesser. Rapporten rymmer en översiktlig genomgång av den forskning som vi anser är viktigast för att belysa de ömsesidiga relationerna mellan organisation av bostadsmarknadsintegration och organisation av arbetsmarknadsintegration. Våra disciplinära bakgrunder – sociologi, kulturgeografi och företagsekonomi – och vår tidigare forskning påverkar också urvalet av den forskning vi utgår ifrån. Mer specifikt ger rapporten en översikt av forskning som belyser följande relaterade frågeställningar: Hur har politiken för invandring, etablering av nyanlända på bostadsmarknaden och på arbetsmarknaden utformats, och hur har den påverkat segregation och inkludering på arbetsmarknaden för utrikes födda? Hur påverkas inträde till arbetsmarknaden av bostadens lokalisering? Vilken roll spelar organisationspraktiker på arbetsplatser och de utrikes föddas eget aktörskap för integrationsprocesser? En bredare tolkning av begreppet integration I dagligt tal och i den aktuella politiken avser ordet integration oftast att en person som har invandrat får bostad och arbete. Om man i stället ser på integration som en fråga för samhället får ordet en annan betydelse och syftar då på samhällets sammanhållning eller hur samhället håller samman. Teoretiskt går det att skilja på integrationsprocesser på individuell, organisatorisk, institutionell och samhällelig nivå, men processerna och konsekvenserna av dem är tydligt sammankopplade. I rapporten skiljer vi på assimilerande och integrerande praktiker, där relationernas karaktärer och resultat skiljer sig åt. De olika praktikerna, i relation till utrikes föddas eget aktörskap, kan därför i sin tur ha olika implikationer för de nyanländas möjligheter för etablering och långsiktig integration på arbetsmarknaden. Integration diskuteras ofta som en motsats till boendesegregation, men att använda begreppen som motsatspar är ett förenklat sätt att se på fenomenen. Boendesegregation handlar om hur olika kategorier av människor – såsom unga, gamla, rika, fattiga, inrikes och utrikes födda – fördelas över olika bostadsområden i staden. Integration däremot fokuserar sällan på den rumsliga aspekten. Oftast avses invånares perspektiv och möjligheter till delaktighet i samhällets olika sfärer, till exempel på arbetsmarknaden, i det politiska livet eller i civilsamhället. En minskad boendesegregation leder inte automatiskt till en ökad integration i denna mening och vice versa, även om det finns samband. Vi anlägger ett organisatoriskt perspektiv och går igenom hur invandringen till Sverige har hanterats genom migrationspolitiken samt hur integrationen i form av boende och arbete har organiserats av myndigheter på statlig och kommunal nivå. Vidare presenteras forskning som analyserar konsekvenserna av boendesegregation, grannskapseffekter, tillgång till bostäder och olika modeller av hur integration av utrikes födda organiseras på företag. Organisationen av integration Genomgången av de olika relaterade forskningsområdena visar kortfattat på följande tendenser: Migrationspolitiken har blivit mer generös gällande arbetsmarknadsmigration men stramats åt gällande flykting- och anhöriginvandring. Integrationspolitiken ställer allt hårdare krav på dem som beviljats uppehållstillstånd, och det har blivit svårare att välja var man ska bo. Nyanlända migranter upplever en mer osäker tillvaro eftersom uppehållstillståndet och boendet är tidsbegränsade. Aktiviteterna som anordnas inom etableringsprogrammet kan ha varierande kvalitet, och möjligheterna att få arbete varierar mellan olika kommuner. De strukturella förhållandena på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden har stor betydelse. En övergripande slutsats är att det sätt som invandring, integration och organisationspraktiker organiseras på ger flera avsiktliga konsekvenser, men även oavsiktliga, på utrikes föddas integration och etablering på bostads- och arbetsmarknaden. Eftersom arbete är viktigt för möjligheterna att få stanna i landet och få bostad, indikerar forskning att nyanlända prioriterar arbete före studier. Detta ger den avsiktliga konsekvensen att de får arbete, men kan ge den oavsiktliga konsekvensen att matchningen mellan arbetstagares kompetens och arbetsuppgifter blir sämre. Bosättningsreformen som avser att sprida nyanlända till flera kommuner i landet tenderar att ge oavsiktliga konsekvenser eftersom en stor andel väljer att ordna bostad på egen hand. Men alla som vill bosätta sig i de större arbetsmarknadsregionerna har inte möjlighet till det på grund av ekonomiska begränsningar, brist på kontakter och bostadsbrist. Detta leder också till koncentration av nyanlända i så kallade utsatta bostadsområden i större arbetsmarknadsregioner, eftersom de har svårt att få tillträde till bostäder i andra delar av staden. Därmed är det av intresse att reda ut vilka långsiktiga konsekvenser bostadsområdet har för integrationen till arbete. Forskningen som inriktat sig på så kallade grannskapseffekter pekar på att det verkar finnas negativa effekter av att bo i ett resursfattigt område och vissa positiva effekter av att bo nära landsmän och att tillhöra en etnisk grupp med ett resursrikt socialt nätverk. Vi finner alltså inte belägg för att bostadsområden med en koncentration av utrikes födda i sig är negativt för integrationsprocessen. Lokala insatser för integration varierar mellan olika kommuner. Forskningen visar att lyckosamma insatser tar ett helhetsperspektiv på integration i flera sfärer och organiserar samarbete med flera aktörer. Den forskning som fokuserar på företags roll för nyanländas etablering på arbetsmarknaden visar vidare att företags och andra organisationers sätt att organisera sig i praktiken har betydelse för utrikes föddas arbetsmarknadsintegration. Dessa organisationspraktiker villkorar vilka arbetssökande som ska, eller inte ska, anställas, samt hur introduktionen av nyanställda ska organiseras. Organisationspraktikerna är inte neutrala och får olika konsekvenser beroende på hur de ser ut. De kan inriktas på den nyanställdes ensidiga anpassning (assimilering) till institutionaliserade normer och sätt att organisera verksamheten, eller på att både nyanställda och organisationen anpassas i en sådan process. Hur dessa processer organiseras och eventuellt förändras beror också på hur utrikes födda nyanställda engageras, vilka taktiker de väljer samt hur de engagerar och mobiliserar andra organisatoriska deltagare (alla andra anställda) i dessa processer. Forskningsgenomgången visar vidare att de organisationer och företag där de nyanställdas normer och de organisatoriska normerna och värderingarna anpassas till varandra oftare får en högre grad av kulturell mångfald bland de anställda. Vissa organisationer och företag ser fördelar med mångfald bland de anställda och är därför mer öppna för kulturella olikheter, vilket i sin tur kan bidra till etablering av utrikes födda på arbetsmarknaden, och en långsiktig integration i Sverige. Målkonflikter mellan arbetsmarknads-och boendeintegration När vi relaterar slutsatserna från de olika teman som behandlas i rapporten ser vi ett...