Larsson Nittioåringens funderingar

1. Auflage 2023
ISBN: 978-91-8080-297-0
Verlag: BoD - Books on Demand
Format: EPUB
Kopierschutz: 6 - ePub Watermark

E-Book, Swedish, 236 Seiten

Nittioåringen ger i den här boken sin syn på en rad olika dagsaktuella frågeställningar. Hans erfarenhet och tankar från ett långt liv får stort utrymme i hans funderingar. De blandas i boken med minnen och upplevelser på ett lättsamt sätt och han ser sig själv som en aktiv optimist från sin stol i väntrummet. Men visst är hotet mot samhällsutveckling och livsmiljön något som oroar. 0ch om inte eliten i världen snart inser detta kan det bli svåra tider.

Stig Larsson har skrivit några böcker på äldre dar. Det har mest varit historisk biografi och funderingar på kvällskvisten

Autoren/Hrsg.

Larsson, Stig

Leseproben

Snabbrepris
Familjen Jag har en betydande skuldkänsla för mitt sätt att vara, mot min familj, genom åren. Det är så att mitt engagemang i mitt arbete, i politik och föreningsliv har haft högre prioritet än min familj. Jag har varit allt för mycket frånvarande och inte tagit min del av det ansvar och arbete som det innebör att vara en del i en familj. Jag har inte försökt hålla mig undan men mitt engagemang har varit allt för inriktat på åtaganden utanför familjen. Min hustru Greta fick ta så gott som hela ansvaret för familjen, jag har funnits till hands, när det gällde familjens olika görande och låtande, men jag tror att hon betraktade mig mera som gäst än värd vid familjefester. Politiktiden Jag har så länge jag minns haft ett stort politiskt intresse. När det intresset började kan jag inte beskriva. Jag tror att det alltid har funnits. Men det blev allt mer påtagligt under 1940-talet och jag har inte märkt att det på någon sätt har minskat med åren. Förmodligen har jag en gen med politikintresset inbakat i något protein, som stimulerar hjärnan att tänka tankar som handlar om samhällsfrågor, om fördelning av resurser, att utveckla samhällen, möjligheter till förändring och kollektivets behov. Sedan är det klart att min möjlighet att få vara med och påverka har varit den verkliga drivkraften. Jag har varit engagerad lokalt i Centerpartiet både i partiorganisationen och inom kommunpolitiken från 1950-talet. Under den tid jag höll på med kommunpolitik var det i huvudsak tekniska frågor som jag engagerade mig i. Jag har fortfarande uppfattningen att jag var drivande och att jag hade ett betydande inflytande i de tekniska nämnderna jag var ledamot i. Jag var visserligen ledamot i skolstyrelsen och kommunstyrelsen under några år men det gav inte mig någon tillfredställelse och jag hade då en känsla av att jag inte kunde tillföra något väsentligt. Jag tror det hade varit annorlunda idag, om jag nu hade fått den möjligheten att medverka. I dag hade jag säkert känt både tillfredställelse och engagemang och jag är helt övertygad om att jag nu hade haft förmågan att påverka även inom sociala frågor. Men så kan man inte resonera, man kan inte få erfarenhet innan man prövat på verkligheten. För mig tog den praktiska kommunalpolitiken slut 1998. Då hade min tid i kommunpolitiken och partiorganisationen nått vägs ände. Jag kandiderade inte till kommunfullmäktige i Stenungsund vid partiets nomineringsmöte. Jag kände mig inte på något sätt förbrukad men jag hade blivit för gammal för partiet. Det fanns en rad unga kandidater som brann för att ta över. Visst var det vemodigt och det är klart att jag tänkte och blickade tillbaka. Det var ju i alla fall femtio års arbete, om nu arbete kan vara rätt benämning. Jag är inte helt säker på att det betraktas som arbete när det gäller fritidspolitiker. Det är i vart fall en sysselsättning, som kräver ofantligt mycket tid och genuint mycket energi och en utpräglad envishet. Greta påstod med viss bestämdhet att det är maktbegär som driver politiker på alla nivåer. Hon menade att när man, som jag, är född i stjärntecknet lejonet och vet allt bäst själv, inte kan lyssna på andra, alltid skall vara i händelsernas centrum, inte kan gå på en sammankomst utan att ha någon funktion och att ha protokoll och kallelser som sin mest intressanta lektyr på nattygsbordet, då är politik egentligen det enda man kan ägna sig åt. Och hon ansåg att jag var sällsynt väl anpassad till det mönstret. Jag vet inte. Visst kan hon haft rätt i en del, men jag har svårt att se mig själv som en maktgalen partibyråkrat, som bara rännde på möten för att tillfredställa ett behov av att hävda mig själv och att utöva makt. Arbetslivet När jag ser tillbaka på mitt arbetsliv så har det varit långt och innehållsrikt. Jag började som dagsverkare efter att jag slutat skolan 1944. Det handlade då om jord och skogsarbete, sedan har det varierat. Jag skickade min sista faktura 2016, den handlade om arbete som byggkonsult. Det blev sjuttiotvå års arbetsliv för mig. Jag hann med tolv anställningsperioder och två företagarperioder. Dessutom militärtjänsten som med alla repetitioner tog sjutton månader och så var jag arbetslös en vecka 1979, innan jag kom in på en arbetsmarknadsutbildning. Den arbetsmarknadsutbildningen handlade om energiplanering och energirådgivning och blev en avgörande del i mitt arbetsliv. Även om det blivit många anställningar så anser jag inte att jag varit någon hoppjerka. Under min aktiva period hade jag som motto, att om jag kunde stå ut i tre år hos en arbetsgivare så var det en merit och om jag var kvar efter sex år så var det en belastning. Om man räknar blir snittet på mina arbetsperioder fem år. Det innebära ju att jag har ett stort mått av principfasthet, ett ord med många synonymer, men som på intet sätt speglar min karaktär. Så det finns avvikelser. Jag blev kvar hos två arbetsgivare för länge och det var tre som inte fick möjligheten att utnyttja min kompetens i sin verksamhet under hela tre år. Mina arbetsuppgifter hos arbetsgivarna har verkligen varierat. Jag har ju ingen utbildning och ingen yrkestitel att falla tillbaka på så arbetsuppgifterna har blivit det behov av kompetens som arbetsgivarna haft, då när jag funnits till hands. Jag har prövat på en mängd olika arbetsuppgifter genom åren, om jag skulle rada upp dem skulle det säkert ifrågasättas om min tid på jorden egentligen räcker till för att pröva på det som jag hunnit med. Ofta har en antydan av en arbetsgivare resulterat i att jag prövat en ny arbetsuppgift. Jag har inte tackat nej till något utan sett möjligheten i varje uppgift. Helt medveten om att minsta tvekan från min sida skulle innebära att någon annan fick frågan och då skulle ju jag förlora erfarenhet. Jag har till och med varit vikarierande hälsovårdsinspektör i en kommun under en semesterperiod. Föreningslivet Föreningslivet har varit en viktig del för mig genom åren. Det började tidigt redan på 1940-talet var jag på gång att bilda en bygde- eller ungdomsförening här i uppsocknen. Men mitt intresse delades inte av tillräckligt många. Det blev istället SLU:s lokalavdelning där jag valdes till ordförande 1952. Efter SLU, som var Bondeförbundets ungdomsförbund, blev det Centerpartiet och många uppdrag i partiet på lokal nivå. Jag fick Centerpartiets guldnål 2002 efter många års arbete i organisationen. Men 2007 lämnade jag Centerpartiet då jag ansåg att partiet ändrat sin ideologi och framtoning på ett sätt som jag inte kunde stödja. Den förening som nog engagerat mig mest i har varit Jörlanda ideella bygdegårds förening. Där var jag ordförande i tio år och vise ordförande i nästan fyrtio år. Vise ordförande var tiden före och efter mitt ordförandeskap. Där var mitt engagemang helhjärtat. Jag har ritat och upprättat bygghandlingar och kalkyler för om och tillbyggnader och förbättringar, förhandlat med kommunen, banken och hyresgäster. Jag anser själv att jag är en av dem som svarat för att Jörlandagården finns kvar i föreningens ägor. Inom SLS som ändrade namn till Vuxenskolan hade jag ett omfattande engagemang i organisationen under flera år, ett engagemang som jag är medveten om att det tog allt för mycket av den tid jag borde ägnat åt familjen, jag var medveten om detta redan då, men kände ett ansvar som jag nu inte ser så vikigt och borde avsagt mig ifrån. Men då var det en fråga om föreningens lokala anknytning och om det hade varit nu så finns ändå en risk att jag hade hanterat det på liknande sätt. Det var tid som tog timmar i telefontid på kvällar och många lördagseftermiddagar. Jag fick en förfrågan om att skapa liv i Jörlanda skogsvårdsförening som hade insomnat, ett uppdrag som jag tackade ja till och som var givande och resulterade i en nystart och intressant verksamhet. Fiber till alla för snabb dataöverförig hade lanserats av...